Avhandling om frivillig underkastelse eller Mot envälde
Hur kommer det sig att människor av fri vilja underkastar sig och rentav hyllar en härskare som berövat dem friheten? En som försökte finna svar på frågan var Montaignes vän Étienne de La Boétie, författare till Avhandling om frivillig underkastelse. Den korta stridsskriftens tillkomstår är omtvistat, men mycket tyder på att den brådmogne och lärde ynglingen, född 1530 i Sarlat i Périgord, började författa den 1548 och fullföljde arbetet först flera år senare. Det märkliga med Avhandling om frivillig underkastelse är att den hävdar att det är av fri vilja som folket låter sig berövas friheten och böjer huvudet under oket. Inte feghet, ty två, tre kan vara fega, men inte miljoner. Nej, folken låter sig underkuvas, påtar sig slaveriet och skär av sin egen hals.
Härskarens korrumperar folket på två olika sätt. För det första fördummar och förvekligar tyrannen folket med hjälp av diverse sorters förfäande tidsfördriv: spel, spektakel, nöjen, bordeller (en sorts konsumism). För det andra gör han många av undersåtarna delaktiga. En maktpyramid byggs upp, människor görs till regimens kumpaner och medbrottslingar. Det är inte naket våld som håller tyrannier vid liv – det skulle inte räcka – utan egenintresset. »För att klyva trästycket begagnar han en kil som han fått från samma trästycke«, skriver La Boétie.
De senaste åren har boken vunnit ny aktualitet.
