Konstantinos Kavafis
Läsa Kavafis

Läsa Kavafis är en dvd-bok – film & bok i samma förpackning. Dikterna är nytolkningar av Rea Mellberg & Magnus William-Olsson, medan filmen är gjord av Carl Henrik Svenstedt, Nicholas Wakeham & Piri Can Koman.
Carl-Henrik Svenstedt:
»Reading
Cavafy är på inget sätt en »svår«
film. Den dansar fram genom gränderna vid Medelhavets
kuster: Alexandria, Aten, Istanbul. Men om du köper
en diktbok med Kavafis poesi så är det inte för
att läsa den en enda gång från pärm
till pärm. Den är gjord för återvändare,
avsmakare och eftertänkare. Själv hade jag levt
med dessa rader i fyrtio år när vi äntligen
kunde göra filmen.«
Sture Linnér:
»Konstantin
Kavafis dog på sin sjuttioårsdag, den 29 april
1933. Han var då okänd som författare, utom
för några vänner i Alexandria. Men tre år
senare började hans poesi aktualiseras i vida kretsar,
både bland greker och bland utlandets litterära
berömdheter, främst tack vare Georg Seferis, stor
inte enbart som diktare utan också som litteraturkritiker.
Vad är det som gör att man runt
omkring i världen ännu i dag känner det angeläget
att lyssna till Kavafis försynta röst? Att de
erotiska dikterna, genomsyrade av hans homosexualitet, starkt
attraherat många med samma läggning som han är
lätt att förstå. Så till exempel har
the gay liberation i USA lite bullrande förgrovat tagit
honom på entreprenad som en ny Oscar Wilde, och inom
Oxbridges i hög grad homosexuellt inriktade intellektuella
elit blev han tidigt och fortsätter att vara något
av en kultfigur. Men allt han skrivit med motiv från
den hellenistiska storhetstiden för två årtusenden
sen och från romerska och bysantinska epoker –
vad har det att ge poesiälskare i New York och Moskva
och Stockholm och Sidney? Och hans filosofiska diktning
– har den verkligen djup och bärkraft nog att
förvandla en poet i en av det hellenska kulturområdets
utkanter till en kosmopolit med hemortsrätt i den stora
världslitteraturen? Under de senaste par tre årtiondena
har det skrivits en mängd avhandlingar, inte minst
av kvinnliga forskare (vid Sorbonne och Princeton och vid
universiteten i Moskva och New York och Padua) som besvarat
de frågorna i starkt positiv anda. Själv begränsar
jag mig här till att framhålla två drag
i hans diktning som jag tror kommer att ge dem ett bestående
värde.«
KRITIKERRÖSTER
»Läsa Kavafis ägnas annars mest åt hans kärlekslyrik, vilket är helt logiskt för hela boken verkar vara ett kärleksarbete från början till slutet.«
Mats Granberg, NorrköpingsTidningar
»… en ren fröjd att läsa.«
Tommy Olofsson,
Svenska Dagbladet
»Projektet är, trots dikternas ringa antal, omfattande. Speciellt intressant är det att få ta del av filmens gestaltning av hur levande Kavafis poesi fortfarande är på gator och torg i hans tre städer Istanbul, Aten och Alexandria. I några oerhört fina scener tar sig filmteamet in i en tatuerarstudio, där en nytatuerad ung kvinna på frågan om huruvida hon känner till Kavafis lyser upp i ett självklart ”Of course!”, varpå hon med inlevelse läser dikten ”Poeten och hans musa” på grekiska.«
Hanna Nordenhök, Helsingborgs Dagblad
RECENSIONER
Svenska Dagbladet 2007-05-24
Helsingborgs Dagblad 2007-05-16
NorrköpingsTidningar 2007-05-10
Blaskan nr 9 2008
Hufvudstadbladet 2008-11-12