Militärmusik
»Trots min ungdom hade jag lyckats ackumulera
allt negativt som var möjligt för en sovjetmedborgare.
Jag var ingen riktig ryss, eftersom det stod jude i mitt
pass, ingen Komsomolmedlem, lite av en hippie och en passiv
dissident. Jag drack alkohol med okända och försökte,
så fort det gavs en möjlighet, tjäna svarta
pengar. Kort sagt: ingen dålig början.«
Vladimir Kaminer
Med Militärmusik introducerades den ryske författaren Vladimir Kaminer, sedan 1990 bosatt i Berlin. Han hade på kort tid blivit en av Tysklands mest lästa författare. Med halsbrytande humor och stor charm skildrar han sin uppväxt som outsider i Sovjetunionen på 1980-talet. Koreografer och psykopater, dåliga poeter och småväxta rockstjärnor, suputer och homosexuella officerare, alla möter man i Militärmusik.
KRITIKERRÖSTER
»Kaminer är fullständigt lysande i sin genre,
i det lite kåserande korta formatet. Så jävla
roligt kan det ju inte ha varit i Sovjetunionen… Jag
har inte skrattat så mycket på länge.«
Katarina Wikars, Kulturnytt, P1
»Vladimir Kaminer ställer en säker
diagnos på sitt forna hemland. Han kan samtidigt konsten
att underhålla. Texten rymmer många komiska
poänger mitt i svärtan. Satiren är frisk
och bitande. Några stycken bär också en
symbolisk laddning som leder tankar till sovjetisk 20-talslitteratur.«
Gert-Ove Fridlund, Hallandsposten
»Militärmusik är en sorts
sovjetisk Populärmusik från Vittula.
Även hos Kaminer blir rockmusiken det som väcker
huvudpersonen ur hans existentiella vilsenhet och ger tillvaron
mål och mening.«
Inga-Lina Lindqvist, Aftonbladet
»Hans humor kan vara drastisk som Mel
Brooks, men bakom det lätt forcerade finns den sorg
som redan barnet kände, då det genomskådade
de ”hjältar” som världen firade. Humorn
blir ett sätt att upprätta en egen instans i en
förljugen värld. Även som ”sociologiskt”
dokument har Kaminers bok stort intresse. Vid mitten av
åttiotalet bestod rockscenen bara i Leningrad av åttahundra
band. De unga balanserade på gränsen mellan öppen
opposition och passivt motstånd. De levde ”i
valfiskens buk” för att tala med Henry Miller.«
Göran Lundstedt, Sydsvenskan
»Det kan ju inte ha varit så urkul
i verklighetens Sovjetunionen men när författaren kåserar
över sin ryska barndom, han är född 1967, så får
man sig ett gott skratt.«
Lovisa Lönnebo, Go’
kväll, SVT
RECENSIONER & INTERVJUER
Kristianstadsbladet 2010-05-27
Helsingborgs Dagblad 2007-09-15
Aftonbladet 2007-10-28
Sveriges radio 2007-09-12